Don't get yourself in too deep

Snart, om inte redan, är det kört. När jag börjar sitta och prata med mig själv samtidigt som jag spelar upp framtida potentiella scenarior och funderar på vad jag tidigare borde ha gjort och inte ha gjort, då är det kört såvida jag går efter devisen att jag inte har ändrats allt för mycket de senaste dryga fem åren. Nu verkar det alltså inte finnas någon återvändo, så det är väl bara att tuta och köra (ja, nog att jag kommer att göra det...). Nu följer helvetet än en gång, som definitivt inte förbättras av att jag är den obotliga optimisten.

Bättre lycka nästa gång fick jag inte höra senast det begav sig för ett bra tag sedan, då jag faktiskt nästan hittade en väg ut (som sen visade sig vara en återvändsgränd), och det var nog tur det. Jag hade garanterat tagit det som sista spiken i kistan. Bättre lycka är i alla fall vad jag sätter mitt hopp till nu. Finns tyvärr inga järnvägar till framgång, det blir definitivt inte raka spåret nu.

Kanske...