The addiction will never be gone

Nu börjar allt bli grönt ute. Det gillar jag superskarpt till 100%. Jag kunde verkligen märka skillnaden mellan när jag cyklade till skolan och hem från skolan idag. Lönnarna vid Ekhagsskolan, som jag brukar passera, hade gått från en liten liten hint av grönt till knallgröna på bara några timmar. Det är åtminstone vad jag försöker inbilla mig själv. Om inte annat sprider det glädje inombords, och det är inte helt fel. Glädje mår man bara bra av, och om inte allt går korrekt rätt kan jag behöva det i mer eller mindre stora doser framöver.

Jag och Thorsten har på något vänster blivit medlemmar i Sounds nystartade street-team, och planerar att ha någon liten Jönköpingsbaserad filial. Vi får se hur det blir med det i framtiden. Jag är inte precis bäst när det gäller att genomföra mina storslagna planer.

Och jag gläds över att engelskan verkade gå ganska bra idag, var annars något så grymt otaggad på att skriva uppsats när jag anlände, totalt genomtrött, till kön utanför aulan. Diskuterade med Philip innan vi gick in om hur sugen jag var på att ta sommarlov just nu, läsa in ett betyg snabbt i Fysik B, och sedan söka in till högskolan på mitt 1.9 på högskoleprovet. Förmodligen inte genomförbart, men hade varit fint onekligen. Jag kunde till och med skriva lite finfina diplomatiska åsikter om könsskillnader och jämställdhet.