Too far away from the city

Igår gick den beryktade så kallade skogsfesten av stapeln. En trevlig tillställning måste jag säga. Sen är Randau och Björn två stora hycklare visserligen. Huvudvärk? Spelning i Rörvik? For helvede...

Roligast var nog ändå bussresan hem, inte för att det var skönt att närma sig civilisationen, utan helt enkelt för att den var rolig. Hade sällskap med Kicki, Elias och, öh, någon till som jag inte minns namnet på. Av någon anledning pratade vi i princip enbart på engelska, fråga mig inte varför.

Konversation med stor reservation för att meningarna inte alls var formulerade som jag skriver.

Elias: We are three guys and a girl here, we can have a gangbang!
Jag: Yeah, a fucking gangbang, or in Swedish: Gångbana!
*laughter*
Jag: Ja vadå? Gang - Gång. Bang - Bana. Nästan iallafall.
Elias: Vad blir det egentligen på svenska. Gäng...pang?
Jag: No! Gängsmäll! Gängsmäll it is...for helvede (jo, danska förekom också)

Efter att ha stigit av bussen vid Ekhagens centrum insåg jag någon gång under min vandring hem att allt var normalt igen. Oerhört skönt av hemskt kraftiga mått måste jag medge. Inte lika roligt, och lite mindre spänning i vardagen, men åtminstone bra för psyket. Än en gång har jag uppenbarligen mer eller mindre lyckats lura mig själv, även om jag fick bra hjälp på traven den här gången. Men jag ska inte skylla ifrån mig, jag kan inte vara arg på denna person som förmodligen bara ville väl, även om personen kanske spelade i motståndarlaget.

Men känner jag mig själv är allting inte alls normalt utan jag kommer ge efter så fort det blir aktuellt nästa gång. Vem vet, kanske finns det personer som är värre än jag på vissa punkter, och jag tar ju ändå uttrycket "gå som katten kring het gröt" till helt nya dimensioner. Fast så ska jag inte tänka, för då kommer det aldrig bli normalt igen om jag hela tiden ska klamra mig fast vid imaginära halmstrån. Något som jag verkar ha en förkärlek för. Något som gör att jag inte ser mer eller mindre öppna mål på andra fronter, mål i matcher som inte skulle vara fel att deltaga i de heller.

Nu känner jag att det blir lite för mycket luddiga liknelser, så nu sätter jag punkt för det som skulle kunna bli en lång uppsats.

Punkt.