En to, en to

Idag (eller igår om man ska vara korrekt rätt) övningskörde jag igen, andra gången totalt var det. Till skillnad från debuten, där jag mest kände att jag aldrig skulle klara av att ta körkort och fick motorstopp 90% av tiden, gick det kanon den här gången. På Biltemas parkering var de oanade möjligheterna obegränsade, och kanske var det en kvarlämnad gnutta av Olof Bohemens magiska anda som inspirerade mig till att ta min körning till helt nya dimensioner (jag känner att jag överkompenserar den här bloggen med det uttrycket). Bra gick det som sagt, körningen flöt på och jag inte bara växlade upp till tvåan utan även till trean. Och tvåan är fint nog bara det, det känner ni säkert till. Motorstoppen då, hur var det med dem? Min frekvens av sådana var i alla fall lägre än mammas, ett var mäktade vi med om jag inte missminner mig, och hon startade betydligt färre gånger än vad jag gjorde. Simpel matematik.

Vi siger oh oh. Gymnastik!

På tal om matematik.